#13 Hjärnmodell nr 2: System 1 vs. System 2

Introduktion

Förra bloggavsnittet handlade om hjärnmodellen:

”Prefrontala cortex vs. Limbiska systemet”

I det här avsnittet presenterar jag en kort sammanfattning av en annan populär hjärnmodell:

”Det snabba System 1 vs. det långsamma System 2.”

Och precis som med alla vetenskapliga modeller bör man komma ihåg att:

“All models are wrong, but some are useful.”

George Box, statistiker.

Snabbt och långsamt

Psykologen och ekonomipristagaren Daniel Kahneman bygger mycket av sin bok ”Tänka, snabbt och långsamt” på teorin om två kognitiva system, men som han själv lyfter fram i boken presenterades modellen om ”dual-process accounts of reasoning” först av psykologerna Keith Stanovich och Richard West.

I sin enklaste form säger Kahnemans version av modellen att evolutionen mejslat fram två separata system, det snabba System 1 och det långsamma System 2, i våra mänskliga intellekt. Men som ofta är fallet med olika teoretiska och hypotetiska system i hjärnan går det inte (i alla fall inte idag) att lokalisera System 1 eller 2 till några särskilda områden eller specifika förbindelser i hjärnan.

De två systemen

Detta är huvuddragen i de två systemen, enligt Kahneman:

System 1

  • Automatiskt.
  • Snabbt.
  • Kräver ett minimum av ansträngning.
  • Verkar utan någon upplevelse av medveten styrning.
  • Hanterar många medfödda förmågor; flera delar vi med andra djur.
  • Kärnan i System 1 är inlärda associationsbanor mellan tankar och minnen.
  • Upptäcker lätt enkla samband (”de är alla likadana”).
  • Skickligt på att sammanställa information om en enda sak.

System 2

  • Arbetar passivt i bakgrunden och aktiveras extra vid intellektuellt ansträngande aktiviteter.
  • Kräver fokus och uppmärksamhet, och avbryts när uppmärksamheten avtar.
  • Ger en subjektiv upplevelse av att man har kontroll, gör medvetna val och koncentrerar sig.
  • Klarar av att följa uppsatta regler.
  • Kan jämföra föremål, ämnen och situationer utifrån flera variabler.
  • Kan göra medvetna val mellan olika alternativ.

Båda systemen är ständigt aktiva när vi är vakna, och hur man än väljer att definiera ”uppmärksamhet” så är just den kognitiva mekanismen nödvändig för att båda systemen ska fungera.

Det snabba och automatiska System 1 scannar löpande av omgivningen och sköter om det mesta utan nämnvärd ansträngning, medan System 2 endast går in och kontrollerar och justerar vid behov – något som kräver extra mental ansträngning och energi.

System 1 har förmågan att utveckla komplexa tankemönster, men det är bara System 2 som klarar att bygga tankar i flera steg.

Förslag och godkännande

En särskilt intressant uppdelning som Kahneman gör är den att System 1 kontinuerligt genererar olika ”förslag” i form av intryck, intuitioner, avsikter och känslor. Dessa övervägs av System 2 och om de ”godkänns” förvandlas intrycken och intuitionerna till övertygelser, medan impulser förvandlas till medvetna viljehandlingar.

Den här uppdelningen fungerar oftast galant, med en effektiv fördelning av uppmärksamhet, koncentration och ansträngning mellan systemen – vilket också optimerar prestationen. Utan System 1:s automatiska scanning och associativa lätthet hade vi konstant blivit mentalt utmattade, och System 2 är dessutom alldeles för långsamt för att hinna analysera och hantera brådskande, riskfyllda situationer.    

De olika ”förslagen” som System 1 löpande presenterar accepteras för det mesta utan några särskilda ändringar av System 2 – vi litar helt enkelt på de flesta av våra intryck och följer de flesta av våra impulser. Om det däremot tillstöter problem kopplas System 2 in för extra analys av situationen. Det kan t.ex. röra sig om nya eller komplicerade problemställningar eller svårtolkade avvikelser i miljön – även i sociala situationer.

Som jag skrev om i blogginlägget om den mänskliga kausaldriften söker hjärnan ständigt efter mönster och samband i omgivningen och i tankarna, och om man kopplar den driften till tvåsystemsmodellen kan man i så fall tänka sig att System 1 står för mycket av den automatiska och intuitiva mönsterigenkänningen.

Snedvridningar och bias

System 1 är i de flesta fall otroligt skickligt på att snabbt och (tillräckligt) korrekt uppfatta och tolka olika problem och situationer, men ibland blir det fel. System 1 lider nämligen av olika typer av kognitiv bias (systematiska fel och snedvridningar i tankarna), som gör att tolkningarna och bedömningarna blir felaktiga.

Det är de här snedvridningarna som Daniel Kahneman och Amos Tversky fokuserat på i sin forskning, och det är också de som Kahnemans bok ”Tänka, snabbt och långsamt” handlar om.

System 1:

  • glider ofta över till att besvara en enklare fråga än den ursprungliga.
  • tar ofta hjälp av olika genvägar eller heuristiker (”tumregler”) – t.ex. affekt-, tillgänglighets- och representativitetsheuristik.
  • förlitar sig mycket på ”intuitionen”, vilken tyvärr ofta leder fel.
  • är konsekvent dåligt på att resonera logiskt och statistiskt.

Och så vidare…

Kognitiv bias är ett lika spännande som omfattande område inom kognitionspsykologin. Många bias-fenomen är relativt lätta att greppa när man läser om dem, men ofta mycket svåra att uppfatta hos sig själv när man gör sig skyldig till dem.

” Utgångspunkten för den här boken är att det är lättare att upptäcka andras misstag än våra egna.”

Daniel Kahneman, ”Tänka, snabbt och långsamt”

Jag avslutar denna mycket förenklade sammanfattning med två Youtube-videor.

Den första är en kort intervju med Daniel Kahneman:

Den andra är en liten tecknad sammanfattning av System 1 och System 2, gjord av LUSCID (Your user-friendly guide to science):

*****

Tack för uppmärksamheten!

Gilla, dela och kommentera gärna på LinkedIn!