#8 Stress – Kroppens stressystem del 1

Avsnitt 8 i Hjärnambassadens ”Tänkarskola för beslutsfattare” är också del 1 av 4 i en miniserie om stress. De två första delarna går igenom kroppens två stressystem och de biologiska effekterna i kroppen av stress. De två avslutande delarna handlar om effekterna av stress på de kognitiva funktionerna.

Inledning

Hjärnambassadens arbete kring tänkande och beslutsfattande utgår huvudsakligen från två nivåer: 1) tänkandets natur och 2) tänkandets understöd.

”Tänkandets natur” innefattar bl.a. kognitiv bias, kritiskt tänkande, problemlösning och idéutveckling.

Med ”Tänkandets understöd” menar jag t.ex. främjande av uppmärksamhet och koncentration, reducering av kognitiv stress samt positiva kognitiva effekter av motion, meditation och sömn.

För alla beslutsfattare är det mycket viktigt att förstå mekanismerna bakom och konsekvenserna av akut och kronisk stress – både för kroppen och för de kognitiva funktionerna – och i denna miniserie går jag därför översiktligt igenom just detta.

Vad är stress?

Enkelt uttryckt är stress någon form av yttre eller inre press och/eller hot som organismen utsätts för och evolutionen har genom årmiljonerna utvecklat mycket välfungerande adaptiva stressystem, som på ett ändamålsenligt sätt bemöter pressen och hoten med hjälp av olika fysiologiska och beteendemässiga reaktioner.

Homo sapiens, liksom alla andra djurarter, genomgår ständigt små evolutionära förändringar, men allmänt anses våra hjärnor och våra inre biologiska funktioner ha varit i princip oförändrade under minst de senaste 40 000 åren.

Vi har alltså samma biologiska stressreaktioner då som nu, med den skillnaden att vi i dagens samhälle har många fler olika och långvariga stressfaktorer (s.k. stressorer). Och istället för till största delen kortvariga och konkreta, fysiska stressorer ”på savannen” dominerar idag svårbemästrade och ofta långvariga abstrakta och psykosociala stressorer.

Ett mycket sevärt program på SVT Play om stress är ”Din hjärna” – avsnitt 1.

Våra stressystem är framförallt designade att hantera kortvarig stress, följt av en vilofas för återhämtning. Av den anledningen orsakar långvarig stress, i synnerhet utan tillräcklig återhämtning, snabbt överbelastning i stressystemen.

Det är i det här sammanhanget viktigt att påpeka att akut stress är något neutralt. Det finns egentligen inte någon ”positiv stress”, även om den föreställningen är mycket utbredd. Vi står kanske ut längre om förhållandena kring stressen upplevs som positiva, men den biologiska påverkan på kroppen och våra kognitiva funktioner är densamma som under negativa förhållanden. Således blir även personer med roliga och tillfredsställande jobb utmattade om de jobbar för hårt under en längre tid utan tillräcklig återhämtning.

Det är också viktigt att känna till att de kroppsliga och kognitiva stressreaktionerna vid oro/rädsla respektive ångest förmedlas av samma biologiska system. Inom psykologin och psykiatrin brukar man ofta skilja på adekvat oro och rädsla inför ett verkligt och konkret hot, och inadekvat ångest inför ett hot i fantasin, utan någon konkret förankring i verkligheten. Men stressystemen skiljer alltså inte på orsaken till stressen.

En avgörande faktor för hur mycket en stressepisod skadar oss är hur lång och helande återhämtningen får utrymme att vara. En enkel tumregel är: kortvarig stress kräver kort återhämtning, långvarig stress kräver långvarig återhämtning.

Kamp eller flykt (fight or flight)

Vi ska i detta och följande bloggavsnitt se hur en akut stressreaktion sprids i kroppen via två delvis olika system samt vilka symptom akut och kronisk stress ger upphov till.

En akut stressreaktion triggar ofta en s.k. kamp-eller-flykt-respons, som i grunden är en aggressiv reaktion. Som exempel kan vi tänka oss att vi är ute och går och plötsligt möts av en aggressivt skällande hund.

Två stressystem

Allt börjar med att Amygdala ——> aktiverar —–> Hypothalamus

Därefter aktiverar hypothalamus två parallella system:

1) Sympatiska nervsystemet –> Binjurar –> Frisättning av Noradrenalin/Adrenalin

2) HPA-axeln –> Binjurar –> Frisättning av kortisol

Det här blogginlägget kommer jag att ägna åt amygdala, hypothalamus och system 1, medan nästa blogginlägg förklarar system 2.

Amygdala

Vi börjar med den mandelstora amygdala, som det finns en av i vardera tinningloben. Det är en komplex struktur med olika funktioner på höger och vänter sida.

På bilden nedan är frontalloben, hjässloben (parietal lobe), nackloben (occipital lobe) och tinningloben (temporal lobe) markerade.

Amygdala ingår i det s.k. limbiska systemet, som är en samling strukturer belägna i den evolutionärt sett äldre, centrala delen av hjärnan. Dessa strukturer har en fundamental betydelse för bland annat emotionella processer och formeringen av långtidsminnen.

Nedan ses en förenklad översikt av det limbiska systemet, med amygdala (amygdaloid body) utmärkt längst ner. Även hypothalamus ingår, liksom den välkända hippocampus.

Amygdala fungerar som hjärnans alarmklocka och är involverad i både positiva och negativa emotionella processer och responser. Exempel på negativa sådana är rädsla, ångest och aggression. Amygdala fyller även en viktig funktion när det gäller emotionella aspekter på minne och beslutsfattande.

I stressreaktionen i vårt exempel med den skällande hunden är:

Steg 1) Amygdala aktiveras.

Steg 2) Amygdala (alarmsignal) ——> aktiverar —–> Hypothalamus.

Hypothalamus

Hypothalamus brukar beskrivas som en omkopplare mellan autonoma nervsystemet och det hormonella (endokrina) systemet. Denna omkoppling sker via hypofysen (en körtel i anslutning till hypothalamus).

Huvuduppgiften för hypothalamus är att hålla alla kroppens system i ett balanserat idealtillstånd (homeostas). För att lyckas med detta skickar de olika systemen och organen i kroppen ständiga signaler till hypothalamus för att tala om hur balansen är för stunden.

Exempel: Om det kommer signaler om vätskebrist aktiveras hypothalamus för att rätta till obalansen. Den svarar dels genom att ge signaler om att dricka, dels genom att ge hypofysen en signal att utsöndra ett hormon i blodet som gör att njurarna behåller mer vatten i kroppen.

Hypothalamus spelar en viktig roll i regleringen av många livsviktiga funktioner, t.ex:

  • kroppstemperatur
  • törst och vätskebalans
  • aptit och viktkontroll
  • stressrespons
  • dygnsrytm
  • sexualdrift
  • blodtryck och hjärtfrekvens
  • produktion av matsmältningsvätskor

I vår stressreaktion med hunden är:

Steg 3) Hypothalamus —–> aktiverar —–> Sympatiska nervsystemet.

Det autonoma nervsystemet

Det autonoma nervsystemet (ANS) har två delsystem:

  • Sympatiska nervsystemet (SNS)
  • Parasympatiska nervsystemet (PNS)

Förenklat kan man säga att SNS och PNS har motsatta effekter i kroppen – ofta pratar man om SNS som ”gasen” och PNS som ”bromsen” i kroppen. För att kroppen ska må bra är det viktigt med en hälsosam grundbalans mellan SNS och PNS.

Viktiga sympatiska effekter vid stress:

  • Vidgade pupiller.
  • Minskad salivproduktion (muntorrhet).
  • Vidgade luftvägar.
  • Ökad hjärtfrekvens, ökad puls.
  • Ökat blodtryck.
  • Frisättning av glukos (blodsocker) från leverns förråd.
  • Minskad aktivitet i magsäck, bukspottkörtel och tarmar (hämmad matsmältning).
  • Frisättning av stresshormonen noradrenalin och adrenalin från binjurarna.

Vid långvarig stress förskjuts balansen så att aktiviteten i SNS under en längre tid får övervikt, vilket resulterar i stora påfrestningar för hela kroppen. Det kan ge upphov till många symptom och sjukdomar, bland annat:

  • Högt blodtryck (hypertoni).
  • Hjärt/kärlsjukdom.
  • Diabetes typ II (insulinresistens).

I vår stressreaktion med hunden är:

Steg 4) Sympatiska nervsystemet —-> aktiverar —–> Binjurarna

Binjurarna (adrenal glands)

Binjurarna är små körtlar belägna ovanpå njurarna. De producerar bland annat stresshormonen noradrenalin och adrenalin.

I vår stressreaktion med hunden är:

Steg 5) Binjurarna —–> frisätter Noradrenalin och Adrenalin, som går ut i blodbanan och ger effekter i hela kroppen.

Viktiga effekter av noradrenalin/adrenalin vid stress:

  • Pupillförstoring.
  • Ökning av hjärtfrekvensen och pulsen.
  • Ökning av blodtrycket.
  • Vidgning av luftvägarna.
  • Omfördelning av blod till musklerna (förberedelse till kamp eller flykt).
  • Maximering av blodsockernivån (glukos), vilket behövs som snabb energikälla för både muskler och hjärna.

Noradrenalin och adrenalin ger således en generell förstärkning av effekterna från det sympatiska nervsystemet (se ovan).

Effekterna via SNS och noradrenalin/adrenalin gör att kroppen på bara någon sekund försätts i beredskapsläge att antingen fly från hunden eller möta den i en kamp på liv och död!

Avslutning

Detta har varit en förenklad sammanfattning av det ena av de två huvudsakliga stressystemen i kroppen – det som förmedlas via sympatiska nervsystemet.

1) Sympatiska nervsystemet –> Binjurar –> Nordrenalin/Adrenalin

I nästa del av denna miniserie om stress förklarar jag den hormonella vägen via HPA-axeln och tar också upp exempel på stressrelaterade symptom och sjukdomar.

*****

Tack för uppmärksamheten!

Gilla, dela och diskutera gärna inlägget på LinkedIn!