2. Kognitiv bias

Hjärnan är fenomenal på att göra snabba bedömningar och att fatta snabba beslut, men många gånger tänker vi fel – och det går att formulera en lång lista över olika typer av vanliga, vardagliga tankefel.

Om man i sitt arbete ägnar mycket tid och kraft åt beslutsfattande är det av avgörande betydelse att känna till många av dessa tankefel, och att även kunna inse när man själv eller någon annan (i t.ex. en ledningsgrupp) gör sig skyldig till dem. Ett företag eller annan organisation kan nämligen lida stor skada av att olika tankefel infiltrerar och dominerar ledningsarbetet och det strategiska beslutsfattandet.

Det är ofta ganska enkelt att förstå och känna igen sig i varje enskilt bias-fenomen vid en presentation, men betydligt svårare att inse när man själv mitt bland alla vardagens beslut går i fällorna.

Det finns många praktiska metoder och verktyg att jobba med, men de kräver en teoretisk grund för att fungera på djupet och över tid.

Några vanliga exempel på kognitiv bias kan vara:

  • Confirmation bias: Man söker efter det som passar in i det man redan vet eller tycker, och bortser från det som inte passar in.

  • Sunk cost fallacy: Tid, pengar och energi som redan investerats i ett projekt får styra om projektet ska få fortsätta eller läggas ner, istället för att projektets nuvarande och prognostiserade lönsamhet får avgöra.

  • Groupthink: Den egna gruppens sammanhållning och strävan efter harmoni och konsensus gör att de egna idéerna och åsikterna skyddas från kritik och sund utvärdering.

  • Action bias: I en kris uppskattas och belönas handling mycket mer än avvaktan eller icke-handling – även om handlingen inte är befogad, och kanske till och med kontraproduktiv.

  • Forecast illusion: Det är lätt att vilja tro på olika prognoser, trendspaningar och expertspådomar. Men som den legendariske ekonomen John Kenneth Galbraith uttryckte det: “We have two classes of forecasters: those who don’t know and those who don’t know they don’t know.” Han sade också: ”The only function of economic forecasting is to make astrology look respectable.” Och detta gäller långt ifrån bara inom ekonomin…

  • Att inte kunna skilja på korrelation och kausalitet. Detta har bland annat sin grund i hur den mänskliga hjärnan fungerar. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, använder uttrycket ”kausaldrift” om människans inneboende drift att söka efter och uppfatta orsakssamband – även där de inte finns.

*****

Kring tänkande, beslutsfattande och kognitiv bias erbjuder Hjärnambassaden:

  • föreläsningar
  • utbildningar
  • konsulttjänster (analys- och utvecklingsarbete)
  • coaching (enskilt och i grupp)

Klicka här för att se exempel på hur en utbilningsdag kan se ut.